|
29 september 1997 Det säger Nils G. Lundh i Funäsdalen, som i 25 års tid följt myskoxarna i Härjedalen. Lundh har vid några tillfällen under sommaren tittat till myskoxarna och vid senaste tillfället för två veckor sedan, när dom fanns på norska sidan gränsen, kunde han se elva djur. - Eftersom myskoxarna finns över ett stort område är det ju möjligt att dom är flera. Men det finns anledning tro att antalet djur i flocken inte har ökat under det senaste året. I augusti förra året fanns 16 myskoxar, berättar Lundh vidare. Tre kalvar föddes tidigare i år, men det fattas istället några äldre myskoxar. - När jag senast observerade djuren fanns där inga tjurar och i augusti förra året var antalet tre. - Min bedömning är, säger Nils G. Lundh, att det finns större anledning att vara pessimist än optimist när det gäller härjedalsmyskoxarnas möjligheter att överleva på lång sikt. Det är framför allt inavelsproblemet som riskerar att slå ut hjorden. Lundh har i 25 års tid fört statistik över myskoxarna i Härjedalen och experter har utifrån uppgifterna kommit fram till att inavelsgraden är betydande. - En annan fara för hjorden är om något eller några av nyckeldjuren faller ifrån. Skulle till exempel de tre tjurarna ha försvunnit av någon anledning innebär det att det bara finns en tjurkalv, som har 1,5 år tills den är könsmogen. - Det här visar sårbarheten bland myskoxarna och sjukdomar och olyckor kan alltså snabbt slå ut härjedalshjorden. Våren 1995 gick förordnandet för den övervakningsgrupp, som följt myskoxarna ut och därefter har länsstyrelsen, enligt Nils G. Lundh, inte ställt upp med några pengar för övervakningsarbetet. Däremot har länsstyrelsen menat att man kan övervaka djuren på ideell basis. - När till exempel polisen hotar avliva någon myskoxe borde det finnas medel tillgängligt för att sätta in en bevakning för att rädda djuret och därför har jag och Bengt Warensjö i Funäsdalen till miljödepartementet besvärat oss över beslutet att inte tilldela övervakningsgruppen några pengar, berättar Lundh vidare. I besvärsskrivelsen hänvisar man bl.a. till konventioner där Sverige åtagit sig att skydda vissa djurarter och miljöer och dit hör enligt Lundh även myskoxen. - Vi får väl se vad regeringen säger i den här frågan. Blir det ett nej kommer vi förmodligen att gå vidare till någon EU-instans för att få en överprövning till stånd. - Det skulle räcka med en fond på cirka 50.000 kr för akuta hjälpinsatser. Under 1990-talet har kostnaderna för att övervaka myskoxarna varit mycket låga, under 10.000 kr, säger han. Lundh säger att han själv har satsat pengar på myskoxarna, men nu har han ingenting att spendera längre. Olle Ternström, chef för länsstyrelsens naturvårdsenhet, säger att länsstyrelsen skickade besväret från Lundh och Warensjö vidare till miljödepartementet. - Det är ett centralt beslut av naturvårdsverket att inte satsa några pengar på myskoxarna i Härjedalen och det måste vi på länsstyrelsen rätta oss efter, säger Ternström. - Problemet är att det finns 50.000 inhemska arter som ska bevaras och eftersom det råder brist på pengar så måste det till en prioritering. Och här på länsstyrelsen har vi inga pengar till faunavård. Så när naturvårdsverket sagt att vi inte ska jobba med myskoxarna måste vi rätta oss efter detta, slutar Olle Ternström. ©Länstidningen AB•2000 |
| redaktionen@ltz.se | Länstidningen |
| Tilbake |